När vi har identifierat våra behov (kan vara allmänmänskliga och/eller högst individuella) kan vi också bli medvetna om vad vi behöver både kortsiktigt och långsiktigt och även börja öva på att uttrycka dem sansat och empatiskt.
Vissa av oss är vana vid att sätta ord på och sortera våra känslor och våra behov medan andra har blivit programmerade att stänga av och behärska sig. Hur mycket plats fick dina behov i förhållande till dina föräldrar, och vad hände om du blev irriterad, arg och uttryckte en gräns?
Vi gör oss sårbara när vi uttrycker vad vi känner och våra behov. Det är här gamla mönster spökar och kan ge oss skuldkänslor. Det är ett falskt alarm och när vi är medvetna om det kan vi påminna oss i stunden om det och börja öva på att uttrycka våra behov, fastän vi känner exempelvis skuld och rädsla. För en medberoende kan det vara väldigt ovant och utmanande att identifiera och uttrycka sina behov.
Kan vi lyckas släppa vår rädsla så ökar också möjligheterna till en konstruktiv dialog. Vi behöver plocka fram en dos mod från våra resurser för att tala ärligt, gärna i jag-budskap, och i klartext.
Istället för:
”Vad håller du på med? Du litar ju inte på mig! Nu får du f-n i mig sluta! Sköt du ditt så sköter jag mitt”
Så:
”När du upprepade gånger…… så blir jag ledsen. Jag känner mig odugligförklarad……..Den känslan följer med mig hem, det påverkar min energi och sömn. Jag behöver och önskar av dig att du backar och……… Jag har behov av att bli respekterad och…….”
Vi är inte ansvariga för hur den andre reagerar när vi uttrycker våra behov (på ett konstruktivt sätt)
Ju större självkännedom desto bättre blir vi på att kommunicera.
#vadbehöverjag #mod #sårbarhet # släpparädsla #uttryckatydligt #självkänsla